Jan 282014
 

Artikel hämtad från Arbetarbladet.se, 19 januari 2014:

Här får våldtagna tjejer stöd
GÄVLE

Det är en kränkande och traumatisk händelse att bli våldtagen. Många vågar inte berätta av rädsla för att inte bli trodda eller för att få skulden till att övergreppet skett.
– Våga prata om det. Man ska inte skämmas för det är inte ens eget fel, säger Sara, 19 år, som deltar i en krisgrupp i Gävle för våldtagna unga tjejer.

Du som är ung och har utsatts för sexuella övergrepp kan alltid vända dig till ungdomsmottagningen, skolkuratorn, en vårdcentral eller tjejjouren.

Vill du ha hjälp? Kontakta Gävle ungdomsmottagning 026-15 55 75 eller Vulcana tjejjouren 026-51 11 21  team@vulcana.se, www.vulcana.se

I höstas startade Gävle ungdomsmottagning, Landstinget Gävleborg och tjejjouren Vulcana en stöd- och behandlingsgrupp för våldtagna tjejer.

– Det är något som har saknats, säger Yvonne Östholm Wejbro, socionom och kurator på Gävle ungdomsmottagning.

Hon har i många år arbetat med att hjälpa ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp.

– Alla som kommer hit erbjuds en handlingsplan. Vårt behandlingsupplägg har sin grund i Allmänna barnahusets krisbemötande för tjejer som varit utsatta samt en modell som Järva ungdomsmottagning jobbar med.

Sexuella övergrepp kan påverka ens liv i många år framåt. Vanliga symtom är känslor av skuld för det som har hänt och äckelkänslor inför sig själv. Rädsla, kroppslig värk och magproblem är också vanligt.

– Det ställer till det i relationer och man kan ha svårt att lita på andra. Många känner sig ensamma med sin upplevelse.

Deltagarna erbjuds stöd och behandlande samtal både enskilt och i grupp samt praktisk hjälp. Det är Yvonne Östholm Wejbro och Linn Engblom från tjejjouren Vulcana som håller i gruppen. Samtalen är kostnadsfria.

– Hur kan man leva ett normalt liv efter sexövergrepp? Vi har arbetat ut­ifrån olika konsekvenser som kan uppstå efter övergrepp, som till exempel skam och skuld, säger Yvonne.

Den första gruppen med fem deltagare har haft tio möten under hösten och vintern.

– Jag var nervös inför första mötet, men jag var förvånad över hur snabbt vi kom i gång med våra samtal. Vi pratade jättemycket, säger Sara som blev erbjuden en plats i gruppen efter att ha sökt hjälp på ungdomsmottagningen.

Moa, som blev sexuellt utnyttjad under flera år, har saknat någon att prata med som förstår.

– En person som inte har varit med om det, kan inte förstå hur kränkande och skamfullt det är.

Jenny instämmer. Hon blev utsatt för en gruppvåldtäkt när hon var 15 år.

– Det har varit svårt att få hjälp. För många är det också ett stort steg att våga söka hjälp, då får det inte vara för krångligt.

I gruppen råder tystnadsplikt.

– Det som sägs här får inte spridas vidare. Det är en förutsättning för att våga prata, säger Linn Engblom från tjejjouren Vulcana.

Alla deltagarna tycker att de har blivit stärkta av mötena.

– Min självkänsla har blivit bättre, säger Sara.

Det har även ordnats en anhörigträff. Som anhörig kan det vara svårt att veta hur man ska hjälpa. Hur man ska räcka till, mitt i den egna sorgen över att en nära anhörig blivit utsatt för övergrepp.

– De kan också behöva professionellt stöd. Men som anhörig har du en viktig roll. Du kan visa att du finns där. Lyssna och stötta. Visa att det som hänt inte är hennes fel, säger Yvonne Östholm Wejbro.

Tjejerna är kritiska till lagstiftningen, de anser att den är bristfällig ur våldtäktsoffrets perspektiv.

– Det krävs så mycket för att få en fällande dom. Jag tycker att det borde vara killen som måste bevisa att han inte gjorde det, säger Sara.

Till våren startar en ny grupp för våldtagna flickor.

– Vi hoppas att det här kan bli en permanent verksamhet, säger Linn Engblom.

Fotnot: Sara, Jenny och Moa heter egentligen något annat.