Dec 162014
 

Ur Gefle Dagblad 2014-12-09:

830

På plats i Buffalo City imponeras kvinnojouren från Gävle av sina sydafrikanska kollegor. De har under lång tid jobbat nära polis, rättsystem och sjukvård för att hjälpa kvinnor som utsätts för våld.– Man lär sig mycket om sitt eget samhälle genom se hur det fungerar i andra, säger Emelie Freiman, projektledare på Gävle kommun.

Vi kliver in på polisstationen, svänger vänster och kommer in på ett kontor. På väggarna hänger affischer som uppmanar till att anmäla våld och våldtäkter. Två damer tar emot oss. Det är första gången vi träffar dem men mötet inleds med hjärtliga kramar och presentationer om vilka vi är. Att Thandiwe Mkutu är gift och har två barn som är 14 och 20 år ska fram innan hon berättar om sitt arbete. Hon jobbar på kvinnojouren Masimanyane och tar emot misshandlade och våldtagna kvinnor på sitt kontor på polisstationen.– Mellan åtta och tretton kvinnor kommer in till polisen om dagen för att de har blivit utsatta för våld. De vill inte alltid anmäla, ibland bara berätta och få stöd. Vi stöttar och upplyser dem om vilka rättigheter de har och hjälper polisen att ta våld i hemmet på allvar, säger Thandiwe Mkutu.Hon berättar att det inte är ovanligt att poliser frågar kvinnor vad de gjort för att reta upp mannen. Eller vad de gjorde ute sent på kvällen om brottet ägde rum utomhus.– Det finns många luckor i polisens arbete med våldutsatta kvinnor och barn och vi försöker fylla dem med information, säger hon.

831

Masimanyane har också kontor hos domstolen för att hjälpa till när anmälan gått vidare. De pratar med åklagare och domare inför rättegångarna.

– Det gör att rättsäkerheten blir bättre för misshandlade och våldtagna kvinnor, säger Emelie Freiman, projektledare för Våld i nära relationer på Gävle kommun.

Hon är på besök i Buffalo City tillsammans med Ingrid Siksjö och Gunilla Lindfeldt från Gävles kvinnojour Blåklockan. De är där för att lära sig hur Masimanyane jobbar med våld och förtryck mot kvinnor och barn. Dagen innan Gefle Dagblad träffar dem var de i kåkstaden Buffalo Flats med organisationen som en del i en informationskampanj.

834

– Det är otroligt att se hur självklart de frågar kvinnorna om de är drabbade av våld. I Sverige förs en diskussion om när vårdpersonal ska ställa frågan, hur den ska ställas och om den ens ska ställas. Vissa tycker att det är privat, till och med inom sjukvården. Här frågar de rakt ut för att visa att de bryr sig, säger Emelie Freiman.

Hon har bara deltagit i projektet det senaste året men tycker att det finns mycket som Sverige och Gävle kan lära av Buffalo City, både i att jobba förebyggande och i att pressa på polis och domstol att ta kvinnorna på allvar. Gunilla Lindfeldt och Ingrid Siksjö håller med.

– Deras sätt att arbeta med polis, sjukvård och domstol skulle vara bra även hos oss. De har också ett program för jämställdhet bland unga i skolor som vi skulle vilja använda hemma. Skolor i fattiga områden här har problem med våld och övergrepp och det har minskat i de skolor de jobbar i, säger Gunilla Lindfeldt.

Sydafrika är ett våldsamt land. Kultur och traditioner gör att vissa män anser sig ha rätt att våldta och slå sin fru eftersom de har betalat lobola, brudspeng, för henne. Månggifte är inte ovanligt och de senare fruarna har generellt lägre status i familjen. Traditionella lagar har fortfarande hög status och föreställningar som att en man har rätt att ha sex med sin äldsta dotter om hans fru inte var oskuld när de gifte sig finns – även om de inte är vanliga.

Enligt den juridiska lagen är alla former av sexuella övergrepp olagliga.

Trots de kulturella skillnaderna är en stor del av våldet inom nära relationer ganska likartat det som sker i Sverige, enligt Emelie Freiman.

– Både här och i Sverige bryter man ner kvinnan tills hon inte vågar anmäla eller anser sig att ha rätt att bestämma över sin kropp. Här säger en del att våldet beror på fattigdom, men det finns inom alla samhällsklasser, säger hon.

Masimanyanes främsta anledning att gå in i projektet med Blåklockan var att få hjälp att starta ett skyddat boende. Nu står en byggnad klar och i början av nästa år räknar de med att kunna öppna den. Några av de anställda har varit i Sverige och besökt skyddade boenden där och Blåklockan har hjälpt till att utbilda personal och sett till att de är beredda på situationer som kan uppstå.

– Vi har sedan länge sett behovet men ville lära oss mer om hur det funkar och veta att vi klarar av det – därför har det varit mycket värdefullt att få ta del av Blåklockans erfarenheter, säger Christopher Harper, biträdande chef på Masimanyane.

832

I och med projektet har både Blåklockan och Masimanyane kommit närmare sina lokala politiker – som deltar i ett ledarprojekt inom samarbetet mellan Gävle och Buffalo City. I Sydafrikas hierarki är det inte enkelt för en organisation att begära möte med politikerna, men när de är i Gävle eller tar emot Gävlebor samtidigt är det desto lättare att boka in. Det är ett av målen med samarbetet kommunerna emellan – att främja demokratin.

Projektet avslutas i årsskiftet men både Blåklockan och Masimanyane ser flera områden som de skulle vilja fortsätta jobba ihop på.

– Oavsett om vi kan förlänga projektet eller inte kommer vi att fortsätta som vänskapsorganisationer. Vi jobbar mot samma mål och är bra på olika saker, säger Gunilla Lindfeldt (projektledare för ”The Masimanyane -Blåklockan partnership to strengthen responses to violence against women”)

833

 

Annika Wilhelmson

026-159643annika.wilhelmson@gd.se