Föreningen

 

Varmt välkommen till Kvinnojouren Blåklockan!

Kvinnojouren Blåklockan i Gävle är en ideell, feministisk, partipolitiskt obunden förening som funnits sedan 1980. Vår främsta uppgift är att stötta kvinnor och barn som på olika sätt utsatts för förtryck, våld och/eller hot av närstående. Vi jobbar också förebyggande genom att föreläsa, utbilda, medvetandegöra och opinionsbilda om mäns våld mot kvinnor.

Vi har i dagsläget ca 200 medlemmar, av dessa medlemmar är det 11 kvinnor som är med i vår styrelse. Vi har personal som arbetar på dagtid, vardagar. På kvällar och helger har vi ideell jour. Det går alltså att nå oss på jouren dygnet runt alla dagar på året. De kvinnor som har jour har alla gått jourutbildning hos oss. Vi arbetar också med att utbilda andra yrkesgrupper i samhället i våra frågor, tex socialtjänstpersonal, sjukvårdspersonal etc. Efter att ha mött tusentals misshandlade kvinnor under mer än trettio år har vi blivit experter på hur man kan stödja och hjälpa våldsutsatta kvinnor. Vi erbjuder den hjälpen samtidigt som vi jobbar för att göra Kvinnojourer överflödiga.

Personalen som arbetar dagtid är avlönad med hjälp av bidrag, gåvor och fonder. Alla övriga som är aktiva i föreningen tex styrelsen, jourkvinnorna, Vulcanatjejerna med flera arbetar ideellt på sin fritid. I föreningen finns kvinnor i olika åldrar, yrken och nationaliteter representerade. En del har erfarenhet av att själva ha blivit utsatta för våld, en del har det inte. Det vi har gemensamt är att vi är kvinnor som vill arbeta för ett jämställt samhälle och stötta kvinnor och barn som utsatts för våld.

I våra lokaler, på Kvinnojouren bedrivs föreningsverksamhet, hålls utbildningar, informationer och cirklar. Vi har också ett skyddat boende där Kvinnor och barn som varit tvungna att fly sitt hem, erbjuds ett akut och tillfälligt boende. Blåklockan samarbetar med landets övriga Kvinnojourer så att den som är förföljd kan bo på annan, hemlig ort. På Kvinnojouren bor de hjälpsökande den tid det tar att ordna med ett permanent boende.

Vill du veta mer om Kvinnojouren? Vill du att Kvinnojouren Blåklockan eller Tjejjouren Vulcana kommer till din skola, arbetsplats eller förening och berättar om verksamheten? Vill du gå en utbildning i kvinnojourskunskap hos Kvinnojouren? Ring eller e-posta oss gärna!

Vill du bli medlem/stödmedlem? Avgiften är 200 kr per år  (f o m 1/1 2014).

I dag är vi cirka två hundra medlemmar och vi behöver bli fler.

Eller om du hellre vill, kvinna som man, ge jouren en  gåva!

Vi behövs alla i kampen mot mäns våld mot kvinnor och barn!

bankgiro 261-1721  (glöm ej skriva avsändare)

Man kan vara en passiv medlem som endast betalar medlemsavgift och därmed bidrar ekonomiskt till vår verksamhet. Vill kvinna vara en aktiv medlem och bidra mer än ekonomiskt så finns det alltid olika sysslor på en Kvinnojour. En del vill gå jourutbildning och ha regelbunden jour eller sitta i föreningens styrelse, en del vill hellre hjälpa till mindre regelbundet kanske med ett utskick, vid en manifestation, en utställning, göra i ordning fikat på ett medlemsmöte etc etc. Hör gärna av dig och diskutera vad du kan och vill hjälpa till med.  Många företagare i Gävle ställer upp utan kostnad när Kvinnojouren behöver något särskilt. Många privatpersoner hör också av sig och vill bidra på olika sätt. Det finns många sätt att vara ett stöd för misshandlade kvinnor och deras barn. Naturligtvis utan att tillhöra Kvinnojouren också.

Hur är ni organiserade?

Vi är en förening som bildades 1980. Vi var den femte jouren som bildades i Sverige
Vi har en styrelse som består av 11 ledamöter, 7 ordinarie ledamöter och 4 ersättare. Vi har också revisorer, en av dem är auktoriserad. Valberedningen består av tre kvinnor.

Hur finansierar ni er verksamhet?

Vi har samarbetsavtal med Gävle kommun och får ett årligt bidrag från dem. Vi får också bidrag från Landstinget Gävleborg, detta söks och fördelas av vår Länsförening. Vissa år får vi också medel från Svenska kyrkan och Stiftelsen Adolf Grape.

Hur många är det som jobbar på jouren?

Det är i dag fyra kvinnor som jobbar på jouren. Sammanlagt har vi 3,30 tjänster. De som är anställda sköter all verksamhet som är på dagtid.

Hur når man jouren andra tider än dagtid?

Vi har kvinnor som jobbar ideellt hos oss. De har jour i hemmet på kvällar och helger. Det går alltså att nå oss dygnet runt årets alla dagar. De kvinnor som har jour har alla gått en utbildning som anordnas av oss på jouren. Alla jourkvinnor måste gå den utbildningen innan de får börja ha jour. Man ringer vårt vanliga telefonnummer: 51 11 21 så får man hänvisning till jouren.

Hur många är det som söker hjälp på jouren?

Det kommer i snitt fem nya kvinnor varje vecka.

Vad erbjuder ni de som söker hjälp?

En del kommer på samtal på dagtid och en del behöver också skyddat boende. Vi kan också vara med som stöd vid olika besök och kontakter till exempel polisförhör, läkarbesök, rättegångar. Om vi har fullbelagt hos oss ger vi alltid tips om andra kvinnojourer att kontakta.

Kan man få göra studiebesök hos er?

Det går bra att komma på studiebesök. Ring eller e-posta jouren och boka in en tid.

Är ni ute och föreläser?

Vi kommer gärna och föreläser om vår verksamhet och arbetet med att möte kvinnor som utsätts för våld och förtryck. Om ni vill att vi ska komma. Ring eller maila till jouren så kan vi boka in en tid.

Är ni som förening med i några andra föreningar?

Vi är medlemmar i Länsföreningen, där får alla jourer i Gävleborgs län var med. ROKS är den riksorganisation som vi är medlem i. Vill du veta mer om den kolla under fliken Länkar.

 

Kvinnojouren Blåklockan, ideell förening, organisationsschema:

orgschema

Detta är ROKS:s värdegrund som vi på Kvinnojouren Blåklockan arbetar utifrån:

Jourrörelsen
Kvinnojoursrörelsen startade i mitten av sjuttiotalet som en reaktion på ett konkret samhällsproblem, mäns våld mot tjejer, kvinnor och barn. Kvinno- och tjejjourerna är tillflyktsorter för våldsutsatta tjejer, kvinnor och deras barn som behöver stöd och skyddat boende. Jourerna är även mötesplatser för kvinnor och tjejer som vill arbeta politiskt för kvinnors frigörelse.

Kärnan i Roks är det arbete som bedrivs i medlemsjourerna. De är självständiga och basen i verksamheten är att stödja våldsutsatta tjejer, kvinnor och deras barn. Styrkan i Roks är den mångfald av kvinnor gällande ålder, bakgrund, livssituation och värderingar som ryms i medlemsjourerna. Alla tjejer och kvinnor samlas kring en gemensam feministisk grundsyn.

Kvinno- och tjejjourernas uppdrag är att stödja enskilda kvinnor som utsätts för mäns våld och genom det arbetet bidra till att förändra alla kvinnors situation. Våldsutsatta kvinnor är ingen homogen grupp utan alla har olika behov av stöd och hjälp. Roks är en kvinnoseparatistisk organisation. Tack vare kvinnors självständiga organisering har kvinnor erövrat mod och kraft att kämpa för frågor som rösträtt, rätt till utbildning och fri abort. Det är viktigt att det finns utrymmen för tjejer och kvinnor att mötas och arbeta politiskt utan mäns tolkningsföreträde. Roks:s medlemsjourer har rätt att själva avgöra tillfällen och förutsättningar för samarbete med andra aktörer, där syftet är att stödja våldsutsatta kvinnor eller väcka opinion om kvinnors situation.

Kvinnosolidaritet
Jourrörelsen använder en feministisk metod som bygger på hjälp till självhjälp.

Grundläggande för metoden är kvinnosolidaritet. Det innebär att kvinnor som utsätts för våld och förtryck av män eller sin partner möts med förståelse och bekräftelse. För att stärka kvinnor bidrar vi med delaktighet, kunskap och engagemang i deras situation. Enligt jourernas erfarenhet vill kvinnor som utsätts för mäns våld prata om sina upplevelser och erfarenheter med andra kvinnor.

Jourerna ska vara en fristad för tjejer, kvinnor och deras barn. Det unika med jourrörelsen, jämfört med andra aktörer, är att vi kan välja att alltid stå på kvinnors sida och att kvinnor har rätt till anonymitet.

Feministisk grundsyn
I det lokala arbetet har vi genom möten med kvinnor och igenkännande i kvinnors upplevelser och erfarenheter sett ett mönster i samhället. Detta har lett till förståelsen om sambandet mellan kön, makt och våld.

Roks anser att samhället idag är uppbyggt och fungerar utifrån en ordning som systematiskt underordnar gruppen kvinnor till förmån för gruppen män. Könsmaktsordningen tar sig uttryck exempelvis i mäns högre löner och mäns makt inom näringsliv, föreningsliv och politik. Roks anser, i enighet med FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (1979) och FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor (1993), att mäns våld mot kvinnor är den yttersta konsekvensen av könsmaktsordningen.
Rätten att synliggöra och benämna män som grupp är en förutsättning för Roks:s arbete med att förändra de strukturer som ligger till grund för mäns våld mot kvinnor och barn. Mäns överordning tillsammans med andra former av förtryck och sociala strukturer såsom etnicitet, sexualitet, klasstillhörighet, ålder och funktionshinder bidrar till att kvinnor ofta blir mångdubbelt utsatta.

Våld förekommer också mellan tjejer och kvinnor i lesbiska relationer. Roks anser att detta våld kan förklaras utifrån att dominerande maktstrukturer har anammats och att dessa förhållanden kan återspeglas i vissa lesbiska parrelationer.

Mäns våld mot kvinnor och barn
Sexualiserat våld, d.v.s. mäns våld mot tjejer, kvinnor och barn är ett samlingsbegrepp för allt våld, hot om våld och trakasserier som kvinnor utsätts för på grund av kön. Ett annat uttryck för mäns våld är pornografi och prostitution, det vill säga handel med kvinnor och barn för sexuella ändamål. Alla former av pornografi är objektifierande och kränkande skildringar av övergrepp mot kvinnor och barn som befäster mäns makt över kvinnor.

Få kvinnor och tjejer går fria från att under sitt liv utsättas för någon form av våld på grund av kön. Alla tjejer och kvinnor kan drabbas. Alla kvinnor och tjejer som utsätts för mäns våld har rätt till det stöd och skydd de behöver oavsett bostadsort och ursprung. Genom det praktiska arbetet har jourrörelsen fått en unik kunskap om mäns våld mot kvinnor och barn.

Vision
Roks:s feministiska grundsyn ligger en tro på att det går att förändra de strukturer som skapar och upprätthåller mäns överordning och kvinnors underordning. Förändring kräver engagemang från såväl tjejer och kvinnor som killar och män.

Roks har en vision om ett samhälle där tjejers, kvinnors och barns mänskliga rättigheter och livsutrymme respekteras. Ett samhälle där tjejer, kvinnor och barn kan leva utan att bli utsatta för våld, hot och förtryck. Roks verkar för tjejers och kvinnors frigörelse på alla plan i samhället.

Texten är hämtad från Roks:s hemsida www.roks.se.

 

Att vara feminist är att gå omkring i för trånga skor och inse
att det inte är fötterna som är för stora utan skorna som är för små
Birgitta Ohlsson, Sveriges EU-minister