Human Rights Clubs – ungdomar arbetar våldspreventivt

 

masimanyane  Human Rights Clubs  – beskrivning av en metod för att förebygga våld mot kvinnor och flickor:

Mänskliga Rättigheter klubbar” för ungdomar är en metod som kvinnoorganisationen Masimanyane arbetar med i sydafrikanska skolor. Metoden har visat sig vara ett framgångsrikt arbetssätt för att förebygga våld och sexuella övergrepp samt utveckla jämställda relationer mellan tjejer och killar.  Ungdomarna bildar en klubb som arbetar under handledning av en vuxen handledare. I klubben kan unga aktivister som vill arbeta med ungdomars mänskliga rättigheter och jämställdhet ha regelbundna träffar eller sammanträden där de diskuterar, skaffar sig kunskaper och planerar aktiviteter för att väcka opinion hos andra ungdomar. Klubben erbjuder sina medlemmar kunskap, demokratiska verktyg och ledarskapsträning i att fungera som förändringsagenter i sina skolor och samhällen.

Medlemmarna

Klubbens medlemmar bestämmer gemensamt vilka aktuella problem i skola eller samhälle som är intressanta att arbeta med. Kanske har skolan problem med mobbing, sexuella övergrepp eller rasism? Klubben bjuder in olika organisationer och externa resurspersoner som gästföreläser för att skaffa sig ämneskunskaper. Klubben planerar vilka aktiviteter, projekt eller kampanjer man vill genomföra för att påverka andra ungdomar. Kanske klubben ska hålla föredrag, ordna en utställning eller dramatisera ett ämne med hjälp av konst, teater eller musik?        Var den förändring du vill se i världen”  Mahatma Gandhi

Handledaren

Handledaren är aktiv i ett initialt skede, när klubben bildas, genom att ansvara för att klubben får kunskap om mänskliga rättigheter, jämställdhet och icke-våldsprincipen och förses med verktyg och metoder så att medlemmarna kan praktisera ett demokratiskt och jämställt arbetssätt. Det kan vara kunskap och material om mötesteknik, presentationsteknik, konfliktlösning och härskartekniker.  Därefter fungerar handledaren som klubbens mentor och bollplank. Klubben ska alltså informera andra och driva upplysningskampanjer – men lika viktigt är att själva klubben är en demokratisk ”learning by doing” – situation, där man praktiserar det man lär ut under klubbmötet och kampanjplaneringsarbetet.

Att stärka ungdomar att genomföra förändring i skolor och samhälle är ett av de mest effektiva verktygen för att adressera ungdomsvåld och brist på jämställdhet. Ju mer påverkan ungdomar har inom områden som berör dem, desto mer respekt har de för problemlösningsprocessen. Ungdomar är ofta öppnare för idéer och inflytande från jämnåriga än från vuxna”     Masimanyane

Läs mer:

INTRODUKTION TILL UNGDOMAR SOM VILL STARTA EN KLUBB:

Masimanyane har startat Human Rights- klubbar i några sydafrikanska skolor (i Mdantsane, Pefferville, Alphendale, Scenery Park och i Duncan Village). Unga aktivister arbetar för att främja kvinnors och flickors mänskliga rättigheter genom upplysnings- och kunskapshöjande aktiviteter såsom debatter, diskussioner och föredrag. De kan framföra informationen genom sång, dans, poesi, drama, konst och offentliga föredrag, allt i syfte att öka medvetenheten och kunskapen om våld mot kvinnor och flickor och genom att göra detta utbilda och medvetandegöra sina jämnåriga kamrater i skolan och i samhället.

Att stärka (Empowering) ungdomar att genomföra förändringar i skolan och i samhället är ett av de mest effektiva verktygen för att adressera ungdomsvåld och brist på jämställdhet. Ju mer påverkan ungdomar har inom områden som berör dem, desto mer respekt har de för problemlösningsprocessen. Ungdomar är ofta öppnare för idéer och inflytande från jämnåriga än från vuxna. För att tillmötesgå detta har ungdomar möjlighet att bli medlemmar i en Human Rights Club i skolan och i  den kan unga aktivister- som vill arbeta med ungdomars mänskliga rättigheter och jämställdhet- träffas, diskutera och genomföra olika aktiviteter för att upplysa sin skola och sitt samhälle.

Thabisa Bobo, utildare: ”Vi har förtroende för att tiden är kommen att tillåta dessa unga, växande framtida ledare att bidra till att lyfta sina respektive skolor och samhällen genom att engagera andra ungdomar och elever  i mänskliga rättighetsfrågor. Vi kallar detta ”upplys upplysarna-programmen. Vår vision är att i varje skola där vi arbetar, ska ett ungdomsprogram kallat; Human Rights Club (HRC) etableras av eleverna i samarbete med Masimanyanes ”opinionsbildningsprogram”.

Vad är en Human Rights Club, kanske du undrar? Jo, det är en grupp kraftfulla (empowered) unga män och kvinnor, pojkar och flickor som du själv, som rent generellt är engagerade i att ta på sig ledarrollen när det gäller att omdefiniera maskulinitetsnormen, arbeta för en ”positiv” kraft utan våld mot kvinnor och flickor och verka för sunda relationer mellan kvinnor och män, pojkar och flickor.

Vi arbetar för att stärka kvinnors och flickors rättigheter i skolans miljö och verkar för samma utveckling i samhället. Vi tillhandahåller ett tryggt, stödjande sammanhang där du i en gemenskap med jämnåriga kan utforska positiva förebilder av maskulinitet och manlig kraft. Vi exponerar elever och ungdomar för sunda, icke-våldsamma mansroller. Vi bygger upp unga mäns, pojkars och vuxna mäns förmåga att alliera sig med unga kvinnor, flickor och vuxna kvinnor för att hitta effektiva lösningar, att verka för jämställdhet och i att förebygga pojkars och mäns våld. Vi uppmuntrar klubbmedlemmar att genomföra ”upplys- och agera”- kampanjer i sina egna skolor för att främja dessa frågor”.

”När allt kommer omkring, var börjar kvinnors och flickors rättigheter? På små platser, nära hemmet, i skolan och på lekplatsen så nära och så små att de inte kan ses på någon världskarta. Likväl är dessa platser individens, elevens, flickans hela värld, grogrunden där en kvinna fostras. På dessa platser söker varje kvinna och flicka rättvisa, lika möjligheter, respekt utan diskriminering. Om inte dessa rättigheter betyder något på dessa platser, har de ingen betydelse någon annanstans. Utan engagerade elever och medborgaraktiviteter för att upprätthålla flickors rättigheter i det lilla sammanhanget, i hemmet, i skolan, kan vi inte förvänta oss framsteg i det större sammanhanget, i världen.”  Eleonor Roosevelt

 Syftet med Human Rights klubbarna är :

  • Att verka för kvinnors och flickors rättigheter inom skolans värld och uppmuntra en liknande utveckling i samhället
  • Att tillhandahålla en trygg, stödjande miljö där du i gemenskap med jämnåriga kan utforska förebilder och positiva exempel på manlighet och manlig styrka
  • Att hjälpa dig se hur den traditionella mansrollen bidrar till våld, ojämställdhet och osunda relationer så att du kan bli medveten om dessa beteenden och stärka dig själv och andra i att höja dig över dessa beteenden
  • Att inspirera dig med exempel på sunda, starka förebilder och en modern mansroll
  • Att uppmuntra dina ledaregenskaper genom att ledsaga dig i hur man verkar för jämställdhet mellan könen och förebygger mäns våld, elever emellan och i samhället.

 Human Rights klubbarnas målsättning är:

  • Att tillhandahålla ett stödjande sammanhang där elever och ungdomar, i gemenskap med jämnåriga, kan utforska jämställda relationer.
  • Att verka för en förståelse hur traditionell socialisering och uppfostran bidrar till sexuella övergrepp och andra former av ungdomsvåld och cementerar ojämställdhet och sexualiserat våld.
  • Att för elever och ungdomar visa fram sunda, icke-våldsbenägna mansroller
  • Att skapa förmåga/kapacitet för unga män, pojkar och vuxna män, att samverka med unga kvinnor, flickor och vuxna kvinnor, för att hitta gemensamma samarbetsstrategier och att tillsammans verka för jämställdheten och förebyggandet av pojkars och mäns våld.
  • Att uppmuntra klubbmedlemmar att hålla upplys- och agera-kampanjer i skolor (awareness-to action-Campaigns).

Med hjälp av en grupp av elever från olika skolor, så växer Human Rights-klubbarna och har ett positivt inflytande i hela East London. HRC är ett unikt och kraftfullt förhållningssätt för att trygga kvinnors och flickors säkerhet och främja deras rättigheter därför att de värdesätter den roll ungdomar kan ha för att göra skolor och samhällen säkrare. Eftersom HRC- klubbar startas och drivs av eleverna själva, blir möjligheterna att sprida icke-våldsfilosofin till unga människor och deras omgivning förstärkta via Human Rights klubbarna. Genom att fokusera på information och att engagera andra i diskussioner och upplysande-motiverande projekt (awareness to action-projects), har elever ett positivt inflytande på sina jämnåriga när det gäller insatser för att förebygga våld. Klubbarna bygger på regelbundna sammanträden eller klassrumsmöten för dess medlemmar, där de får lära sig om icke-våldsprinciper och alternativ till att använda våld och sedan verka för att detta sprids vidare till andra skolor och ut i samhället.  

Masimanyane Human Right Clubs:

  • Engagerar ungdomar i meningsfulla våldsförebyggande aktiviteter inom skolan och i samhället.
  • Stärker ungdomar genom att erbjuda verktyg och nödvändiga färdigheter för att driva förändringsarbete i samhälle och skola.
  • Uppmuntrar ett positivt kamratstöd i skola och samhälle eftersom klubben förebygger våld.
  • Utbildar eleverna om våldets konsekvenser och lär ut lämpliga aktiviteter till elever, föräldrar och samhälle.

Vilken typ av aktiviteter ägnar sig HRC åt?

Medlemmarna deltar i olika aktiviteter såsom, konflikthantering, Human Rights day, ungdomens dag, kvinnodagen, samhällsevenemang, marscher mot våld,  workshops, skriva på avtal om att inte använda våld –kampanjer och insamling av pengar till aktiviteter. De håller också föredrag för elever i sin egen skola, på andra skolor eller i andra sammanhang, de hjälper till i skolans elevråd, deltar i Masimanyanes konferenser och seminarier, och arbetar för ickediskriminering och mot våld mot kvinnor och flickor överallt.

Hur ofta träffas klubben?

I lågstadiet är HRC-arbetet integrerat/inbakat i ordinarie ämnen. På högstadiet är arbetssättet att starta en klubb som har möten före, under eller efter skoltid. Förenings/klubb- medlemmarna kan mötas varje, varannan vecka eller så ofta de behöver.

Ska vi bilda klubb eller använda HRC- i klassrummet/under lektionstid?

Under klubbmöten undervisas eleverna om våld, orsaker och dess konsekvenser. Eleverna lär sig alternativ till att använda våld och praktiserar det de lärt sig i skol- och samhällsprojekt som arbetar för kvinnor och flickors rättigheter. Samtidigt som de deltar i kampanjer och aktiviteter praktiserar de dessa konfliktlösningsmetoder, hur man är en god medborgare, att inte diskriminera och icke-våld. Genom att bjuda in externa resurspersoner som gästföreläser, får de värdefulla kunskaper om sitt samhälle och om förändringsarbete. En del HRC- medlemmar blir inbjudna till andra skolor för att sprida sitt icke-våldsbudskap. Klassrumsaktiviteter är i regel schemalagda. HRC- lektionerna främjar kunskapen om mänskliga rättigheter och utbildar  ansvarsfulla ledare som fungerar som förändringsagenter i sina skolor och samhällen.

Var används HRC?

Human Rights klubbarna kan anpassas för att möta behoven i en särskild skola eller samhällsgrupp. HRC är implementerade i lågstadie- högstadie- och gymnasieskolor men kan anpassas till universitet, ungdomsorganisationer, samhälls- och idéstyrda/ideella organisationer.

Lågstadiet och mellanstadiet:

Unga elever på lågstadiet är i första hand engagerade i utbildningsdelen av HRC. Frivilliga klassrums-representanter och Masimanyane-personal håller lektionsavsnitt ur Masimanyanes HRC-manual till hela klassen eller årskursen i en skola. Självförtroende/tillit/självkänsla och respekt för sig själv och andra: utbildningen i mänskliga rättigheter för de lägre åldrarna syftar till att odla självtillit och respekt för sig själv och andra. Man använder berättelser tex från litteraturen som verktyg. Behov, rättigheter och mänsklig värdighet sammankopplar rättigheter och ansvar.

Ämnen för mellanstadiet innehåller: socialt ansvar, skilja önskningar från behov och rättigheter och förstå koncept såsom: jämställdhet/jämlikhet, individens rättigheter, gruppens rättigheter, frihet, rättvisa, lagar, säkerhet, kunskap om vissa mänskliga rättigheter- i synnerhet barns rättigheter, kunskap om mänskliga rättigheter som universell standard.

Högstadiet och gymnasiet:

På högstadiet är tonåringar på god väg att bli ansvarsfulla, unga medborgare. Som regel har HRC klubbträffar utanför ordinarie skolschema, för frivilliga. Highschool-klubbarna är involverade i medvetande/synliggöra-agera kampanjer i och utanför sin skola och genom samhällsprojekt såsom spridning av medvetande/synliggörande-kampanjer till jämnåriga, turnéer och icke-vålds-avtals-skrivning. Dessa tillfällen gynnar framvisandet av HRC- medlemmarna som positiva förebilder för andra. Ämnen för den här åldersnivån är varierande; det kan handla om allt från fysiska och verbala kränkningar till våld i nära relationer, mobbing och trakasserier och förespråkandet av kvinnors rättigheter genom att hålla föredrag och medvetande-höjning i olika samhällsgrupper, speciellt bland män och pojkar. HRC –klubbarna undersöker vilka ämnen, frågor och behov- relaterade till våld och mänskliga rättigheter- som finns och är aktuella på just deras skola och anpassar sina aktiviteter för att adressera dessa ämnen, frågor och behov i sina kampanjer och projekt. Många highschool- elever som är aktiva i HRC har ofta aktioner/verksamhet i andra årskurser och håller informationer, framför parodier och rollspel för ungdomar på lågstadiet och i samband med olika samhällsevenemang. Samhällprojekt på highschool-stadiet inkluderar: utföra elevundersökningar beträffande skol- och samhälls-säkerhetsfrågor och presentera detta för sina jämnåriga, sin familj, och sina kommunmedborgare genom att anordna ”stoppa våldet”- kampanjer, eller de kan t o m starta ett lokalt stödprojekt för att hjälpa och stötta kvinnor och flickor som utsatts för våld.

Sätt igång- med att planera HRC aktiviteter!:

Att få tillstånd

Första steget för att framgångsrikt implementera ett koncept/metod i skolan eller på samhällsnivå är att få godkännande och stöd från ledningen redan från början. Några saker att tänka på:

  • Vilket stöd/godkännande behöver du för att starta en HRC-klubb i din skola eller samhällsgrupp?
  • Hur ska informationen som du får i HRC presenteras?
  • Vem ska hjälpa dig att presentera denna information?

Få andra engagerade

Så snart ledningsstöd finns behöver en kärntrupp bildas som hjälper dig att etablera konceptet. Personer som bör ingå i denna kärntrupp är:  skolledningen, nyckelpersonal inklusive sådana som kan fungera som rådgivare, kanske föräldrar och  lärare, livsorienterings-läraren speciellt och viktigast av allt, elever.

Frågor att ta ställning till:

  • Vilka förväntningar, målsättningar och syften har vi med vår HRC?
  • Hur och när ska klubben träffas?
  • Hur ska vi integrera HRC-klubben i vår skola eller i vårt samhälle?
  • Finns det resurspersoner i skolan eller samhället som kan hjälpa oss?
  • Hur sprider vi, till andra info om konceptet och vad det är vi försöker göra? Hur får vi andra att intressera sig? Ska vi göra affischer, anordna ett lanseringsevenemang, annonsera?
  • Ska vi ha medlemskrav? Ska vi välja funktionärer och i så fall hur?
  • Vilka områden är intressanta för vår klubb att arbeta med/påverka? Hur kan vi inrikta oss på de specifika ämnen och frågor beträffande våld mot kvinnor och flickor som är aktuella problem i vår skola, i vårt samhälle?
  • Vilka aktiviteter, samhällsprojekt eller andra evenemang vill vi genomföra?

Att hålla möten:

Ert första klubbmöte och/eller veckomöten

Att ha regelbundna möten är viktigt för att utveckla känslan av gemenskap mellan medlemmarna och för att få saker gjorda! Dessutom kan möten vara roliga, våga ha lite annorlunda möten!

Två utmärkta regler för den som ska anordna ett möte:

Håll korta möten – precis som för de flesta lektioner, ju längre de håller på, ju mindre intressanta blir de. Se till att den som leder mötet har en klocka och inte är rädd för att driva på så att mötet går framåt. Redan i början av mötet kan man komma överens om hur mycket tid varje ämne eller fråga får ta och sedan se till att hålla de tiderna. Om det är absolut nödvändigt att ha ett långt möte, se till att planera in korta pauser och erbjud gärna dryck och förtäring för att hjälpa deltagarna hålla koncentrationen uppe.

Få saker gjorda – ett bra möte avslutas med en känsla av att man uppnått resultat. Beslut har fattats, något har planerats, deltagarna har lärt sig något eller man har delat erfarenheter. Då känner deltagarna att de fått ett värdefullt utbyte mot att de ägnat sin tid åt ett möte. Även om syftet med mötet bara är att planera eller att organisera något, sätt upp målsättningar för mötet och gör sedan ditt bästa för att uppnå dessa målsättningar.

Dagordningen:

En dagordning eller en agenda är egentligen en ”att-göra-lista” under gruppens möte. Dagordningen är en hjälp för att sätta upp syfte och målsättningar för själva mötet och dessutom göra upp tidtabeller för kommande aktiviteter. Ha ett förslag på hur en dagordning kan se ut. Den kan ni sedan anpassa och skräddarsy till era egna möten.

Deltagarroller under mötet:

Mötesledare/ordförande: mötesledarens roll är att ansvara för att mötet flyter på enligt dagordningen. Ledaren uppmuntrar varje deltagare att göra sin röst hörd och bestämmer, om nödvändigt, en rättvis talar/turordning. Försök att turas om att leda möten så att ledarrollen roterar i gruppen. 

Sekreterare: sekreteraren behöver inte skriva ett formellt protokoll utan antecknar under mötet vilka beslut som fattas samt vem som ansvarar för vad. Det är bra om sekreterarens anteckningar mejlas ut till alla i klubben/gruppen så att de är informerade om vad som är på gång.

 Att leda ett möte

Vad är en mötesledare/ordförande?

En mötesledare eller ordförande är den person som leder eller styr mötet och ser till att allt går smidigt, att alla får möjlighet att yttra sig, att tidsramen hålls, att dagordningen följs och om möjligt, att alla är nöjda när de lämnar mötet. Det kan många gånger vara en tuff uppgift. I Human Rights klubbarna uppmuntras att alla medlemmar- som vill, ges möjlighet att leda möten, så att ordföranden, som  vanligtvis är en kvinna* och vald klubbordförande, inte alltid leder alla möten.

* Viktigt att främja kvinnors ledarskap och viktigt för kvinnor att få sätta sin egen dagordning även i samarbetet med pojkar och män.

En god mötesledare är självsäker men lyhörd och har förmåga att tolka deltagarnas yttranden, känslor och kroppsspråk för att leda mötet i en positiv riktning. Ledaren har också förmågan att artigt avbryta om någon blir långrandig, inte håller sig till ämnet eller drar iväg mötet åt fel håll. Att leda möten är en talang som kan utvecklas med övning. Här är några förslag som hjälper dig att komma igång:

Tre saker varje mötesledare behöver:

• En dagordning: Skriv en lista med frågor som behöver beslutas i toppen och frågor som behöver diskuteras, i botten av listan. Detta säkerställer att de viktiga besluten verkligen fattas. Dagordningen upprättas av deltagarna gemensamt. Kom ihåg att som en punkt på dagordningen, gå igenom förra mötets anteckningar för att fånga upp frågor och skapa sammanhang.

• En klocka.

• Ett vänligt leende, ett öppet sinne och en vilja att be gruppen om hjälp.

 I mötets inledning:

 Förklara hur du tänkt lägga upp mötet: Kommer du att upprätta en talarlista, där du skriver upp namn och turordning för de personer som vill säga något? Kommer du själv att bidra till diskussionen eller bara vara diskussionsledare? Förklara för gruppen vad din roll är och hur du tänker genomföra mötet.

 Kom överens om grundläggande regler: vill gruppen upprätta vissa regler för mötet, tex begränsa varje persons tid att tala eller följa en viss turordning?

 Gå igenom dagordningen: innan du börjar mötesdiskussionerna, gå igenom mötets dagordning med gruppen för att få deras åsikter. Har någon, något att tillägga? Är dagordningen bra? Lägg till eventuella föreslagna frågor på dagordningen där de passar bäst, inte nödvändigtvis i botten på listan.

 En bra mötesledare

Bra att göra:

• hjälpa varje deltagare att känna sig hörd.

• lyssna efter gruppens gemensamma ståndpunkter och sammanfatta detta så ofta det är nödvändigt.

• välkomna varje ny deltagare

• Iordningställa möteslokalen före och efter mötet.

• uppmuntra alla, särskilt nya deltagare att delta och att yttra sig.

• föreslå lösningar vid konflikter.

• se till att besluten, ansvariga för beslutens genomförande och deadlines är uppfattade och antecknade

• vara positiv och optimistisk under mötet och avrunda mötet på ett positivt sätt.

 Inte bra att göra (eller tillåta  att andra gör):

• att dominera diskussionen

• att styra innehållet. Du är bara där för att se till att mötet flyter på, inte för att styra tankar och idéer

• att ensam fatta gruppens beslut

• ta upp frågor som inte har med den aktuella frågan som just diskuteras, att göra.

• älta tidigare problem

• övertala folk att stödja din idé

• använda akronymer och ett överdrivet tekniskt språk.

• förutsätta att alla känner till saker som hänt tidigare eller att alla har bakgrundsinformation.

• avfärda/ignorera frågor, oavsett betydelse

Mötesledarens många roller:

• spegla tillbaka vad du uppfattar att någon säger (vad de säger verbalt och med sitt kroppsspråk)

• hitta gemensamma drag i skilda åsikter

• tydligt upprepa överenskommelser som ska antecknas                            

Konflikter

Motstridiga känslor och värderingar är oundvikliga när man arbetar med ett ämne som mänskliga rättigheter. Sådana konflikter som kan uppstå mellan barn/ungdomar men också inom ett enskilt barn, är inte nödvändigtvis negativa och med skicklig vägledning kan de omvandlas till en konstruktiv upplevelse. Att lära sig hantera konflikter är en av livets viktigaste färdigheter som ett barn kan förvärva och är avgörande för att utveckla en kultur för mänskliga rättigheter i världen omkring dem.

Här är några idéer:

 • Försök förutse, när du förbereder en verksamhet, om den kan framkalla eventuella konflikter i gruppen eller hos enskilda barn/ungdomar. Är ämnet eller terminologin för känslig för vissa eller alla av barnen/ungdomarna?

 • Provocera inte fram konflikter men väj inte heller undan när de uppstår.

• Ta inte konflikter personligt – de är inte ditt fel, eller någons fel. De är normala och oundvikliga inom varje grupp. Hjälp barnen/individen inse detta och klandra inte någon. Fokusera på att lösa  problem och konflikter, inte på att leta efter fel eller någon att skylla på.

• Ignorera inte negativa känslor i gruppen. Bekräfta att de finns och hjälp gruppen att prata om/hantera dem. Ha avstämningar/diskussioner efter varje aktivitet så att gruppen har en chans att uttrycka sina känslor, både för aktiviteten och för varandra. Detta är viktiga tillfällen för att hantera eventuella konflikter.

• Prata enskilt med eleven. Ofta är individens känslor för personliga eller smärtsamma för att diskuteras I grupp. Om du ser detta så skapa tillfälle för ett privat samtal om det som orsakar obehaget. Låt eleverna förstå att du är redo att lyssna när han eller hon är redo att diskutera problemet/obehaget.

Inget barn kan lära sig om mänskliga rättigheter i en miljö som inte i sig själv respekterar och främjar en ”mänskliga rättigheter-kultur”. Det viktigaste bidraget till barns och ungdomars förståelse av mänskliga rättigheter är att skapa en sådan miljö/kultur.

Metoder

Några metoder klubbarna utbildas i och använder inkluderar:

a) brainstorming/idékläckning: denna teknik kan användas för att söka lösningar på problem som är både teoretiska och praktiska. Tekniken uppmuntrar deltagande/inkluderar deltagarna. Efter att ett problem presenterats, antecknas alla idéer som svar på, lösningar på det.

b) fallstudier: elever i små grupper arbetar med verkliga eller påhittade fall där det krävs att de tillämpar normerna för mänskliga rättigheter.

c) kreativa uttryck: kan omfatta sånger, berättelser och poesi, grafisk konst, skulptur, drama, sång och dans.

d) diskussion: det finns många tekniker för att stimulera diskussioner i par, i små grupper eller i hela klassen.

e) studiebesök: studenter gynnas av att lärandemiljön utökas från skolan till samhället, lärande kan ske från platser (organisationer) där mänskliga rättigheter utvecklas, t.ex….

 Brainstorming/Idékläckning (som metod)

Vad det ordagrant betyder:

1 En plötslig smart plan eller idé

2 En plötslig våldsam ”stormning/störning” av sinnet

Vad är det och varför göra det?

Brainstorming/idékläckning är ett sätt att uppmuntra kreativitet och att kläcka en massa idéer på kort tid. Metoden kan användas för att lösa ett specifikt problem eller för att besvara en fråga. Några exempel på när metoden kan användas:

• För att hitta en lösning på ett problem. Till exempel, be gruppen brainstorma lösningar på att så få deltagare kommer till gruppaktiviteter.

• För att presentera ett nytt ämne, brainstorma vad deltagarna redan vet om ämnet. Detta är ett bra sätt att väcka intresse och få reda på vilka förkunskaper de har.

• Föreslå en snabb kreativitetsövning, exempelvis: brainstorma möjliga slut på en oavslutad berättelse.

Hur man gör det:

Bestäm vilken fråga eller vilket ämne som ska brainstormas. Formulera en fråga om det med många möjliga svar. Skriv frågan där alla kan se den. Till exempel: ”På vilket sätt kan vi förbättra/utveckla vår grupp?”

Be deltagarna bidra med sina idéer. Skriv ner idéerna så att alla kan se dem. Använd enstaka ord eller fraser.

Berätta för deltagarna att de inte får kommentera varandras idéer förrän Brainstormingen är klar, inte heller upprepa idéer som redan sagts.

Uppmuntra alla att bidra, men gå inte ”laget” runt i tur och ordning så att deltagarna blir tvingade att tänka ut en idé – det förhindrar kreativiteten.

Bedöm inte idéerna när du skriver ner dem. Om möjligt, be en annan deltagare (än mötesledaren) att skriva ner dem. Kom bara med dina egna idéer om det är nödvändigt för att uppmuntra deltagarna.

Om ett förslag är oklart, be personen att förklara, eller föreslå en förklaring (och kontrollera också att de håller med om förklaringen).

Skriv upp ALLA nya förslag. Ofta är det mest kreativa och galna förslaget det mest intressanta och användbara.

Sluta Brainstormingen när idéerna börjar ta slut. Då kan du gå igenom varje förslag och be om kommentarer.

 Att planera (ditt år) året eller terminen

Livet är det som pågår medan du är upptagen med att planera andra saker -John Lennon

Du kommer att behöva organisera/ha en struktur alldelesi början, antingen det är i början av ett nytt år eller en ny termin för att kunna locka deltagare till din grupp/klubb. Det betyder ett visst mått av planering- samtidigt som utrymme lämnas öppet för oväntade situationer eller för att kunna ta in nya idéer som uppstår under året. Fastna inte i att ”göra det du är van vid” – din grupp kan förlora på att inte vara öppen för nya idéer, talanger och erfarenheter hos gruppdeltagarna. Därför vill vi uppmuntra dig till att inte se dina mötesplaneringar som huggna i sten. Använd den korta guiden som hjälp för att planera ett löst ramverk för aktiviteter och event under skolåret och ha alltid en almanacka i beredskap.

Att börja:

Gå igenom vad som fungerade bra (och vad som inte fungerade bra) förra terminen eller förra året – för din grupp eller i andra grupper du varit inblandad i. Välj några huvudaktiviteter som du vill utföra under det kommande året- det kan vara något så okomplicerat som en serie informationstillfällen eller utställningsmontrar  – och flagga sedan för dessa på ditt första möte.

Arbeta med andra för att göra upp en plan

  • Inventera gruppens intressen, kunskaper och talanger
  • Brainstorma idéer för vad gruppen ska arbeta med
  • Skala ner att-göra-listan och gör en prioritering, bestäm hur väl idéerna på listan stämmer överens med gruppens intressen, kunskaper och talanger- från den initiala inventeringen.
  • Rita upp ett tidsschema/kalenderplanering och var noga med att inkludera examensdatum, lov och andra perioder med mycket som händer (bli inte förvånad om detta gör att en tredjedel av året går bort)
  • Utse ansvariga samordnare för olika arbetsuppgifter och gör en rimlighetsbedömning av tidsramar och arbetsuppgifter

Några sista tips:

  • Ingen grupp är en isolerad ö. Var uppmärksam på vad andra grupper i din skola gör och när de gör det. Ni kanske vill delta i deras aktiviteter (ta med det i klubbens tidsschema) planera om möjligt så att större aktiviteter inte krockar/sammanfaller.
  • Checka av hur det går för dig. Gör regelbundna avstämningar hur du utvecklas och förändra det som inte fungerar för dig. Detta är inte att vara ”överbyråkratisk”, vi måste alla lägga lite energi på att strukturera vårt liv.
  • Med hjälp av en solid grundplanering kan ditt mänskliga rättigheter- arbete vara mer kreativt, mer hållbart och i förlängningen, mer framgångsrikt!

 Sprida information om klubbstarten/verksamheten:

För att få folk att komma på ditt första möte, måste de få vetskap om mötet. Det enklaste och mest effektiva sättet att annonsera är att berätta om det, mun till mun. Berätta för dina vänner och be dem berätta för sina vänner osv. Men det räcker inte….

Ett bra komplement till att sprida budskapet muntligt är att göra en enkel flyer. Skriv vad din klubb heter, datum, tid och plats för det första mötet och ge en kort beskrivning av  Masimanyanes Human Rights Clubs-arbete.

En annan metod som de flesta högstadier använder är dagens agenda på skolans anslagstavla. Många gymnasier har morgonsamlingar/morgoninformation där de informerar om klubbar och grupper. Fråga din kontaktlärare om du får annonsera/informera där.

Slutligen, använd fantasin. Du känner din egen skola bättre än vad vi gör. Har skolan ett nyhetsbrev? Information på anslagstavla eller morgonsamling? Är det tillåtet att sätta upp affischer på skolans informationstavla, framför/utanför skolabyggnaden? Kan du informera om Masimanyane- stödcenter för kvinnor på en historie- geografi-, livsorientering- (svenska-) engelska- eller samhällskunskapslektion?. Det finns många olika sätt att sprida information om att en Masimanyane Human Rights klubb har startat på din skola.

Under klubbmötet

Var strukturerad, var förberedd. Bestäm i förväg vad som ska sägas och av vem. Försök vara förberedd på vilka olika frågor som kan dyka upp och vilka ämnen som kan behöva diskuteras. Människor uppskattar om du är effektiv och inte slösar med deras tid.

Men också- slappna av! Om ditt första möte blir helt annorlunda än du föreställt dig, oroa dig inte. Ibland när kreativa människor träffas blir resultatet mycket bättre än någon kunnat förutse eller planera för. Om en livlig diskussion uppstår eller om folk inte vill följa din välstrukturerade plan, var beredd att anpassa dig- go with the flow. Kom ihåg att en grupp tillhör alla dess medlemmar, så ge medlemmarna möjlighet att bestämma gruppens inriktning.

Några sista tips:

  • Ta kontaktuppgifter. Låt en anmälningslista gå runt, så att du förutom att skriva mötesanteckningar även har lite information om alla deltagare och kan kontakta dem när det behövs.
  • Om det är möjligt, bestäm datum för nästa klubbmöte så att alla medlemmar helt säkert är informerade.
  • Att bjuda på fika eller förfriskningar är ett bra sätt att bryta isen och få folk att mingla. Du kanske kan be medlemmarna bidra med en mindre, överkomlig summa, så att du kan erbjuda lite snacks efter mötet, som uppmuntran för folk att umgås och prata med varandra.

Att ha ett utställningsbord/monter med information om Human Rights-klubben

Att sätta upp ett utställningsbord/monter är ett bra sätt att informera om Human Rights klubben, olika kampanjer och er klubb. I bästa fall kan en utställning informera om mänskliga rättigheter, engagera människor i en viss kampanj eller fråga, rekrytera nya klubbmedlemmar eller t o m samla in pengar

Att ställa ut informationsbord/monter är att sätta upp ett faktisk bord med information och iögonfallande skärmar, som bemannas av kunniga och ivriga unga aktivister (det är du), för att utbilda och engagera människor. 

detta fungerar bäst om du:

• inte är rädd att kliva ut framför bordet och ta kontakt/samtala med andra elever och människor. Var utåtriktad – vissa människor kan vara alltför blyga för att våga närma  sig, er!

• ställer  bordet på en väl synlig plats

• har minst två personer vid bordet

• bestäm vilken tid bordet ska vara bemannat och dela upp tiden mellan er i skift

• har hög energi och entusiastisk över vad ni gör

• är effektiva (kan säga det viktigaste snabbt men ändå sakligt)

• registrerar resultatet.  Hur många underskrifter samlades, eller kampanjer undertecknades? Ni kanske vill sätta upp ett mål innan ni börjar och se om ni kan nå det.

Var ska man ha en utställning/monter:

• ett centralt område i skolan, som t e x vid stora ingången, i ett uppehållsrum, i en aula, i ett bibliotek eller i skolmatsalen etc

• Om utställningen ska vara utanför skolan: i en galleria: på ett torg, på en marknad eller i varuhuset

• På konferenser eller andra tillställningar där mycket folk samlas: på studentkvällar, samlingar eller t o m vid sportevenemang som drar stor publik.

• Flytta omkring bordet. Ställ upp det på olika ställen så att ni når ut till olika grupper av människor.

 Checklista: vad bordet/montern kan innehålla:

1 Du behöver ett bord, kontrollera storleken på  bordet så att det får rum på platsen ni tänkt ställa ut det och området runt omkring. Finns det en väggyta bakom bordet att hänga banners/banderoller?

2. Banners – i papper eller tyg: göra dem stora, gör dem  utmanande, gör dem färgglada! Sträva efter enkla tydliga budskap som är positiva och lätta att läsa på avstånd. Kontrollera att du har en tydlig plan för hur man kan hänga upp en banner– och en plan B för att lösa ev problem  (Tips: silvertejp kan vara mycket användbat i en kris!)

3. Material som – pennor, tejp, skrivpapper. Var förberedd!

4. Allmän information/kampanjmaterial – ha en bra mängd information tillgänglig om Masimanyane och om mänskliga rättigheter- klubben och dess kampanjer. Var noga med att ha massor av kopior av vår nya broschyr till hands.

5. Information om er klubb/grupp – skapa en flier/visitkort att dela ut med information om var och när er grupp har möten och hur vem man kan kontakta för mer information. Om ni har några kommande evenemang eller letar efter funktionärer så ha tillgänglig information om detta också.

6. Ha en enkel aktivitet eller presentera en kampanj som kan aktivera människor direkt som t e x att underteckna ett upprop eller skriva ett vykort (till beslutsfattare etc). Ha citat eller framgångshistorier som visar på Amnesty´s effektivitet.

7 Samtalsutrymme: en del människor stannar bara ett ögonblick vid en monter medan andra människor vill ha mer information eller vill diskutera. Försök ha en plats vid sidan av bordet avsedd för längre diskussioner/samtal med besökare.

8. Se till att de frivilliga vid montern känner sig bekväma i att svara på frågor om Masimanyanes kvinno- stödcentrum och dess mänskliga rättigheter- klubbar och klubbens/gruppens aktiviteter.Para ihop nyare medlemmar med äldre medlemmar eller håll ett särskilt infomöte för att gå igenom  grunderna i hur man representerar klubben/står i en monter, vid ett bord.

9. Använd radio, TV/projektor – om du har utrustning och tillgång, ställ upp en dator med Masimanyanes webbplats på skärmen eller med annat marknadsföringsmaterial så att människor kan se vad du gör.

Att öka medvetenheten på din skola:

innan du börjar…

För att göra skillnad på din skola, kom överens med en kontaktlärare. Vi arbetar med kontaktlärare i alla våra skolor. Samarbeta med rektorn också och med elevsammanslutningar såsom elevrådet etc.

Hamna inte på kant med din rektor eller livsorienteringslärare   för då kommer du att ägna mer tid åt att kämpa än att få saker gjorda.

Här är några förslag som hjälper din i -skolan-aktivism  att få en smidig start:

• organisera ett möte med Livsorienteringsläraren och rektorn (eller motsvarande) och låt dem veta vad din grupp handlar om. Berätta om dina planer, mål och hur de kan vara till hjälp. Du kanske vill ge dem ett paket med information om Masimanyane kvinno- stödcentrum och mänskliga rättigheter- klubbens mandat.

• I varje skola, drivs klubben av en klubbkommitté för mänskliga rättigheter. Klubben ansvarar för att utse en kommitte´ med hjälp av nomineringsförslag från Masimanyanes personal och från kontakläraren i den skolan. Kommittén fördelar rollerna inbördes som de tycker passar, med Masimanyanes hjälp igen.

 • Kontakta studentledare. Lär dig om andra icke-statliga organisationer och elevgrupper som är verksamma i skolan. Detta hjälper dig att avgränsa ditt program från andra gruppers men hjälper dig också att påvisa inom vilka områden ni kan samarbeta och var du kan få synpunkter från dem. När du kontaktar en skola, hjälper det att veta vilka grupper som också är där och vad de gör. Mänskliga rättigheter- klubbens medlemmar är också ofta medlemmar i andra klubbar och detta kan innebära en hjälp att dela gemensamma plattformar. Prata med ditt elevråd och låt dem veta vad du gör. Om möjligt, ha en representant från din grupp som deltar i elevrådets sammanträden och leta efter på vilka sätt som grupperna kan stödja varandra. Leta också efter informella ledare i icke-traditionella strukturer, människor som respekteras av studenterna, eller som kanske för egen del är aktivister. Att prata med så många människor som möjligt kan hjälpa dig få supportrar och samarbetspartners i ditt arbete.

Glöm inte övrig skolpersonal, som tex receptionisten, de som schemalägger möten och godkänner  meddelanden på skolans anslagstavla eller vaktmästaren som ser till att dörren till mötesrummet är olåst. Se till att känna igen de människor som gör livet i skolan lite enklare – att behandla dem med uppskattning och respekt kommer att underlätta ditt liv som studentaktivist (eller underlätta för aktivistgruppen).

Även om universitetet kan verka som en skrämmande stor plats, kan det också vara en stor möjlighet att ta din aktivism till nästa nivå! Universitet tenderar också att ge sina studenter lite mer frihet och självständighet i valet av frågor/ämnen och hur man ska hantera dem. Universitetet kan också betyda lite mer byråkrati – så Lägg till följande tips till listan ovan som hjälp för ditt engagemang på ditt universitet:

 • Studentföreningen kan vara din vän. De flesta universitet har en klubb eller förening (studentnation?) dessa har ofta personal och en support som hjälper dig att få din grupp eller händelsen körs. De kan också hjälpa dig med saker som finansiering, kontorslokaler, lägga fram platser, webbplats och mycket mer. Använd dem.

  • Utnyttja kraften i mångfalden. Något av det bästa med universitetet är mångfalden av intressen bland eleverna. Bara genom att titta på olika intresseklubbar och  föreningar på din skola, ser du att dina studiekamrater kommer från skiftande bakgrunder och har skiftande intressen. Anpassa klubbens information och/eller aktiviteter utifrån dessa intresseområden/synvinklar., tex kanske juridikstudenterna är mer intresserade av lagstiftningen medan psykologistudenterna är mer  intresserade av de psykologiska aspekterna-  av samma ämne. …

Att få igång din skola:

Bra idéer för att komma igång.

Be om tillstånd från rektor (ev via din kontaktlärare) att få  göra följande:

1. få samla en grupp/starta en klubb- få en liten grupp engagerade människor som hjälper dig att organisera saker.

2. sätt upp information/banner/flyer- ett otroligt enkelt, utmärkt sätt att sprida information på din skola. Det bästa är, vi har en guide som hjälper dig att göra det.

3. vissa skolor har en ”tanke för dagen”, – varför inte en ”åtgärd för dagen” eller ”dagens mänskliga rättigheter- fakta”? Prata med skolans administratör för att få hjälp med detta.

4. publicera information ihop med din skolas nyhetsbrev eller skoltidning. Du kan få utrymme för  allt från en berättelse om mänskliga rättigheter- klubben till en regelbunden kolumn skriven av en av era medlemmar.  Ofta efterfrågar studenttidningar innehåll, så var beredd att skriva egna texter!

Ordna en träff, ett informationsmöte eller en konferens. Detta tar lite mer arbete i anspråk men det kan ge utmärkta resultat. Ta in gästföreläsare, visa en kort film eller håll en paneldiskussion.

5. ta skolans ”mänskliga rättigheter temperatur”. Publicera resultaten med en gigantisk termometer på väggen. Konsultera med studenter  för att utarbeta rekommendationer  hur man kan förbättra situationen när det gäller mänskliga rättigheter i skolan.

6. tävlingar är ett av de bästa sätten att göra folk medvetna om din grupp.

7. visa en video/informationsfilm.

8. utnyttja kraften i klassrummet, där” en publik” finns samlad. Prata med lärarna hur mänskliga rättigheter-arbete kan integreras i ordinarie, schemalagda ämnen . Mänskliga rättigheter-utbildning kan ingå i flera skolämnen- svenska (engelska), historia, livsorientering, geografi etc. 

Råd till den enskilde, ensamma aktivisten:

Det var Mahatma Gandhi som sa:

“Var den förändring du vill se I världen.”

Masimanyane kvinno- stödcenter startade med att en kvinna, Dr Lesley Ann Foster talade med andra kvinnor om kvinnors erfarenheter av våld och övergrepp. Det var så Masimanyane kvinno- stödcenter en gång började – genom att en kvinna tog ett initiativ!

Mänskliga rättigheter- klubben bedriver i stor utsträckning sin verksamhet i grupp. Dock inbjuds enskilda klubbmedlemmar  ofta för att göra enskilda, individuella aktiviteter. Det kan handla om att  göra en presentation i en klass eller församling  eller på en  konferens etc. 

Att hålla en presentation

Det kommer en tid i varje  elevs liv när han eller hon måste hålla en presentation. För vissa är detta det värsta/ mest ansträngande man kan göra.  Att ge upp vår trygghetszon och stå i centrum och prata. Sedan finns det lyckliga människor som är naturligt begåvade på (och även njuter av!) offentliga tal. Du kan också bli en av dessa människor.  Vi här i Masimanyane mänskliga rättigheter- klubben tror att alla har potential att vara en presentatör. Med rätt kombination av förberedelse och mod, kan du också bemästra  tex en klasspresentation. Du kan bli så bra på det, att du kommer att hålla presentationer bara för skojs skull! Kan du tänka dig det?

Poängen är att, Masimanyane kvinno- stödcenter fungerar som både en aktiv (praktiskt stöd) och utbildnings organisation. Vi vill dela kunskapen om mänskliga rättigheter med andra människor

Fem viktiga saker att komma ihåg när du håller en presentation eller ett tal:

1. lär känna din målgrupp – vad du säger och hur du ska säga det beror mycket på vem du pratar med. I de flesta fall innebär detta att inte använda förkortningar eller komplicerade ord (som du kanske inte riktigt förstår själv).

2. ha en plan/ en poäng – håll inte  en presentation utan att ha en plan för vad du ska säga. Om du t e x ska tala ”Om Masimanyane mänskliga rättigheter klubben-konceptet”, kommer du att prata om vår historia, vårt mandat, vår  filosofi, vår struktur eller kanske återge framgångs berättelser? Vad är det viktigaste argumentet/poängen du vill förmedla?

3. var tydlig och koncis – håll ditt tal kort och koncist. Inte ett skrivet tal som du läser innantill utan skriv upp stolpar/huvudpunkter och utveckla dessa under talet

4. ge tillräckligt med tid för människor att ställa frågor.

5. träna – ju oftare du talar offentligt, desto bättre blir du på det. Var också noga med att gå igenom/repetera din presentation minst en eller två gånger i förväg.

6. ge lyssnarna något att göra -  inkludera en åtgärdskomponent i din presentation. Gör det riktigt enkelt för din publik att engagera sig t e x genom att tillhandahålla en protestlista e dyl som de kan signera

7. lägg till en mänsklig/berättelse ur verkliga livet eller personlig berättelse och rabbla inte bara fakta för att framhålla din ståndpunkt.  Försök att få dina lyssnare att förstå att mänskliga rättigheter påverkar oss alla!

8. ta fram fakta och siffror. Om du vill framföra ett faktum, illustrera det med en siffra. Istället för att säga ”många unga kvinnor misshandlas” berätta för din publik att ”80% av alla unga kvinnor har utsatts….” Detta har en mycket större inverkan. Inte dränka folk i antal, men använda fakta för att öka din trovärdighet.  Upprepa, återkom och hänvisa till nyckelpunkter i hela presentationen på varierade sätt, det hjälper människor att minns dem.

 Om du tycker om att hålla presentationer finns det många möjligheter att använda denna förmåga i arbetet för mänskliga rättigheter. Antingen kan du prata med din klubb om hur ni kan utvidga ert ”aktivitets-område” eller hör av dig till Masimanyane för att få hjälp.

 Hålla en presentation – ett  förslag till utkast:

 • vad är mänskliga rättigheter? (Ge exempel) De är okränkbara, odelbara och beroende av varandra.

  • Den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter – dess historia, mening, vad den innehåller

 • sydafrikanska konstitutionen, kapitel 2, uppräkningen av rättigheter

 • andra exempel på mänskliga rättigheter- dokument (konventionen mot tortyr, konventionen om rättigheter för barn etc)

• regeringens/politikernas ansvar att respektera mänskliga rättigheter, ansvar när det gäller våld mot kvinnor och flickor etc

 • definitioner av våld mot kvinnor och flickor

 • omfattningen av problemet – internationella siffror, nationella siffror, statistik på lokal nivå

• orsaker till våldet

 • konsekvenserna av våld mot kvinnor och flickor

 • hur män kan förhindra våld mot kvinnor och flickor

 • skriva avtalförbindelse/löfte om att förhindra våld mot kvinnor och flickor.

 

Brott mot mänskliga rättigheter

Hur bryter regeringar och andra instansermot mänskliga rättigheter?

Information om Masimanyane.

Hur fungerar Human Rights- klubbarna?

Hur kan man arbeta för mänskliga rättigheter genom att gå med i klubben?