Hedersrelaterat våld och förtryck är en form av mäns våld mot kvinnor. Våldet och förtrycket utförs ofta av flera personer gemensamt och förövarna behöver inte vara en nuvarande eller tidigare partner. De kan istället vara föräldrar, syskon, släktingar eller andra bekanta till familjen. Det kan ibland vara svårt att dra gränsen mellan mellan offer och förövare ‒ de som medverkar till förtrycket kan själva vara utsatta, exempelvis mödrar och unga män.
Våldet utövas när en kvinna gör något, eller försöker göra något, på ett sätt som bryter mot familjens och släktens traditioner och regler för hur kvinnor ska bete sig. Det kan till exempel vara att umgås med ”fel” personer, ha sex före äktenskapet, ha ”fel” kläder eller ha en sexuell läggning som släkten inte accepterar. Ibland räcker det med att det förekommer rykten om att något ska ha skett.
Som straff kan kvinnan utsättas för olika typer av våld, som hot, trakasserier och fysisk misshandel. I de allvarligaste fallen kan kvinnan utsättas för dödligt våld. Våldet ska göra att familjen återfår det anseende eller den ”heder” som upplevs som förlorad.
Som en del av våldet och förtrycket blir kvinnan ofta hårt kontrollerad och har en begränsad handlingsfrihet, både i hemmet och utanför. Reglerna för flickor och kvinnor är ofta mycket striktare än för pojkar och män.
Men det är inte bara kvinnor och flickor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, utan även pojkar, män och hbtq-personer.
Könsstympning, barnäktenskap och tvångsäktenskap är uttrycksformer för det hedersrelaterade våldet och är förbjudna enligt svensk lag.
Läs mer om hedersrelaterat våld och förtryck i Nationellt centrum för kvinnofrids kunskapsbank:
Hedersrelaterat våld och förtryck
(Källa: Nationella kvinnofridslinjen, NCK)