Mar 182015
 

Definierar du dig som tjej eller kvinna och är nyfiken på feminism, vill arbeta för tjejer och kvinnors rättigheter eller stötta kvinnor och tjejer som utsatts för sexualiserat våld?

Då kanske du är intresserad av att gå vår utbildning i kvinno- och tjejjourskunskap och börja engagera dig ideellt i Kvinnojouren Blåklockan eller Tjejjouren Vulcana?

Utbildningen startar v.16, tisdagen den 14 april 2015 och pågår åtta tisdagar framåt mellan kl. 17.30-20.00.

Anmäl intresse till kvinnojouren@blaklockan.com eller ring 026-51 11 21 senast onsdagen den 8 april

 

avdelare

Feb 232015
 
margareta 2
här växer banderollen fram:
margareta

 

 

 

 

På Internationella Kvinnodagen 8 mars blir det stor gemensam manifestation på Stortorget kl 13! med budskap om fred och frihet från våld och förtryck riktat mot kvinnor och flickor.

Bakom manifestationen står Kvinnojouren Blåklockan & Tjejjouren Vulcana, Stickan, Amnesty, FN-förbundet, Studieförbundet, Vuxenskolan, Centerpartiet, F!, Folkpartiet, Miljöpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, SAC, Grön Ungdom, Ung Vänster, Unga Feminister,Tillsammans Gävle, IFFI, Verdandi och Sveriges Fängelsemuseum.

Program för manifestationen:
Kl 12.45: Samling för deltagare i flashmob eller annat moment i manifestationen, Stortorget Gävle

Kl 13.00: Manifestationen startar

Flashmob – dans till låten ”Break the Chain” – Välkommen att delta! se instruktionsfilm på facebook: http://www.facebook.com/kvinnojourenblaklockan

Tal av Kvinnojouren Blåklockan, Stickan och FN

Manifestationen avslutas med sång och musik av Kattis Larsson och Mattias Liljeholm

Varmt välkomna!

Feb 052015
 

klockagra kopieraAlla medlemmar är välkomna till Blåklockans Årsmöte på Internationella Kvinnodagen:

söndag 8 mars kl 9.30 – 13.00

i Blåklockans lokaler.

Årsmöteshandlingar kommer att delas ut på plats. De finns även tillgängliga innan mötet om du vill komma någon dag tidigare för att läsa.

Vi avslutar mötet med att mingla och äta en lättare lunchbuffé tillsammans, som vi bjuder på.
Anmäl dig till årsmötet senast  27/2 genom att ringa: 026 – 51 11 21
eller via mejl: kvinnojouren@blaklockan.com Uppge ditt namn och om du har någon kostallergi.

För att vara röstberättigad krävs att du har betalat in din medlemsavgift innan mötets början: 200 kronor sätts in på bankgiro 261-1721, glöm inte att ange ditt namn som avsändare.

 Välkommen!

Blåklockans stadgar finns att läsa här på hemsidan, under fliken ”förening”

Motioner, förslag till styrelsen och nomineringar ska vara styrelsen tillhanda senast 15/2
De kan mejlas till ordförande Ingrid Siksjö:  i.siksio@comhem.se  eller
skickas till:
Blåklockan
box 1030
801 34 GÄVLE

eller mejlas till:

Dec 162014
 

Ur Gefle Dagblad 2014-12-09:

830

På plats i Buffalo City imponeras kvinnojouren från Gävle av sina sydafrikanska kollegor. De har under lång tid jobbat nära polis, rättsystem och sjukvård för att hjälpa kvinnor som utsätts för våld.– Man lär sig mycket om sitt eget samhälle genom se hur det fungerar i andra, säger Emelie Freiman, projektledare på Gävle kommun.

Vi kliver in på polisstationen, svänger vänster och kommer in på ett kontor. På väggarna hänger affischer som uppmanar till att anmäla våld och våldtäkter. Två damer tar emot oss. Det är första gången vi träffar dem men mötet inleds med hjärtliga kramar och presentationer om vilka vi är. Att Thandiwe Mkutu är gift och har två barn som är 14 och 20 år ska fram innan hon berättar om sitt arbete. Hon jobbar på kvinnojouren Masimanyane och tar emot misshandlade och våldtagna kvinnor på sitt kontor på polisstationen.– Mellan åtta och tretton kvinnor kommer in till polisen om dagen för att de har blivit utsatta för våld. De vill inte alltid anmäla, ibland bara berätta och få stöd. Vi stöttar och upplyser dem om vilka rättigheter de har och hjälper polisen att ta våld i hemmet på allvar, säger Thandiwe Mkutu.Hon berättar att det inte är ovanligt att poliser frågar kvinnor vad de gjort för att reta upp mannen. Eller vad de gjorde ute sent på kvällen om brottet ägde rum utomhus.– Det finns många luckor i polisens arbete med våldutsatta kvinnor och barn och vi försöker fylla dem med information, säger hon.

831

Masimanyane har också kontor hos domstolen för att hjälpa till när anmälan gått vidare. De pratar med åklagare och domare inför rättegångarna.

– Det gör att rättsäkerheten blir bättre för misshandlade och våldtagna kvinnor, säger Emelie Freiman, projektledare för Våld i nära relationer på Gävle kommun.

Hon är på besök i Buffalo City tillsammans med Ingrid Siksjö och Gunilla Lindfeldt från Gävles kvinnojour Blåklockan. De är där för att lära sig hur Masimanyane jobbar med våld och förtryck mot kvinnor och barn. Dagen innan Gefle Dagblad träffar dem var de i kåkstaden Buffalo Flats med organisationen som en del i en informationskampanj.

834

– Det är otroligt att se hur självklart de frågar kvinnorna om de är drabbade av våld. I Sverige förs en diskussion om när vårdpersonal ska ställa frågan, hur den ska ställas och om den ens ska ställas. Vissa tycker att det är privat, till och med inom sjukvården. Här frågar de rakt ut för att visa att de bryr sig, säger Emelie Freiman.

Hon har bara deltagit i projektet det senaste året men tycker att det finns mycket som Sverige och Gävle kan lära av Buffalo City, både i att jobba förebyggande och i att pressa på polis och domstol att ta kvinnorna på allvar. Gunilla Lindfeldt och Ingrid Siksjö håller med.

– Deras sätt att arbeta med polis, sjukvård och domstol skulle vara bra även hos oss. De har också ett program för jämställdhet bland unga i skolor som vi skulle vilja använda hemma. Skolor i fattiga områden här har problem med våld och övergrepp och det har minskat i de skolor de jobbar i, säger Gunilla Lindfeldt.

Sydafrika är ett våldsamt land. Kultur och traditioner gör att vissa män anser sig ha rätt att våldta och slå sin fru eftersom de har betalat lobola, brudspeng, för henne. Månggifte är inte ovanligt och de senare fruarna har generellt lägre status i familjen. Traditionella lagar har fortfarande hög status och föreställningar som att en man har rätt att ha sex med sin äldsta dotter om hans fru inte var oskuld när de gifte sig finns – även om de inte är vanliga.

Enligt den juridiska lagen är alla former av sexuella övergrepp olagliga.

Trots de kulturella skillnaderna är en stor del av våldet inom nära relationer ganska likartat det som sker i Sverige, enligt Emelie Freiman.

– Både här och i Sverige bryter man ner kvinnan tills hon inte vågar anmäla eller anser sig att ha rätt att bestämma över sin kropp. Här säger en del att våldet beror på fattigdom, men det finns inom alla samhällsklasser, säger hon.

Masimanyanes främsta anledning att gå in i projektet med Blåklockan var att få hjälp att starta ett skyddat boende. Nu står en byggnad klar och i början av nästa år räknar de med att kunna öppna den. Några av de anställda har varit i Sverige och besökt skyddade boenden där och Blåklockan har hjälpt till att utbilda personal och sett till att de är beredda på situationer som kan uppstå.

– Vi har sedan länge sett behovet men ville lära oss mer om hur det funkar och veta att vi klarar av det – därför har det varit mycket värdefullt att få ta del av Blåklockans erfarenheter, säger Christopher Harper, biträdande chef på Masimanyane.

832

I och med projektet har både Blåklockan och Masimanyane kommit närmare sina lokala politiker – som deltar i ett ledarprojekt inom samarbetet mellan Gävle och Buffalo City. I Sydafrikas hierarki är det inte enkelt för en organisation att begära möte med politikerna, men när de är i Gävle eller tar emot Gävlebor samtidigt är det desto lättare att boka in. Det är ett av målen med samarbetet kommunerna emellan – att främja demokratin.

Projektet avslutas i årsskiftet men både Blåklockan och Masimanyane ser flera områden som de skulle vilja fortsätta jobba ihop på.

– Oavsett om vi kan förlänga projektet eller inte kommer vi att fortsätta som vänskapsorganisationer. Vi jobbar mot samma mål och är bra på olika saker, säger Gunilla Lindfeldt (projektledare för ”The Masimanyane -Blåklockan partnership to strengthen responses to violence against women”)

833

 

Annika Wilhelmson

026-159643annika.wilhelmson@gd.se

Nov 152014
 

Välkommen att delta i vårt årliga uppmärksammande av FNs internationella dag för avskaffande av våld mot kvinnor, den 25 november. I år ses vi kl 17.00 på Södermalmstorg. Det kommer att finnas facklor på plats och vi marscherar tillsammans till Gudinnan på Rådhustorget med avgång 17.15.

Tal hålls av Sofie Lindeberg från Tjejjouren Vulcana och Sulafa Mahmoud från Kvinnojouren Blåklockan.

Vi tänder en marschall för varje ny tjej/kvinna som har kontaktat Tjejjouren Vulcana eller Kvinnojouren Blåklockan i år.

Kontakt: team@vulcana.se, kvinnojouren@blaklockan.com eller 026-51 11 21.

internationella dagen

Okt 172014
 

feministfika

FEMINISTFIKA vill bidra till ett levande och brett feministiskt samtal där alla är välkomna att delta. Fika serveras tillsammans med intressanta föredrag och arrangemang knutna till jämställdhet och feminism, på olika platser i Gävle.
Huvudarrangör för Feministfika är Kvinnojouren Blåklockan och Tjejjouren Vulcana.
Alla är välkomna!

 

FEMINISTFIKA på Sveriges Fängelsemuséum Tis 11/11 kl 18.30

Kvinnan som gärnings”man”

– Könsskillnader i brott och straff genom tiderna.Kvinnors och mäns brottslighet har länge skiljt sig åt när det gäller antal brott och vilka slags brott som begås. Historiskt skiljde sig även straffen åt mellan könen, även när det var samma brott de skulle straffas för. Vad säger oss dessa skillnader mellan könen om samhällets normer och maktstrukturer, både igår och idag? Vi lyssnar på ett föredrag kring könsskillnader i brott och straff genom tiderna, fikar och diskuterar med Katarina Kallings och Desirée Kjellberg på Sveriges Fängelsemuseum.

Fikabidrag (inkluderar kaffe / te och fikabröd): 20 kr
Varmt välkomna!
Hälsar Sveriges Fängelsemuséum, Kvinnojouren Blåklockan och Tjejjouren Vulcana

 

FEMINISTFIKA på Gävle Konstcentrum Torsdag 11 december 18.00

Visning av regissören och konstnären Ştefan Constantinescus utställning: Nyanser av kärlek. I utställningen visas filmer som på olika sätt ställer oss som betraktare inför moraliska dilemman. Filmerna närmar sig ämnen som våld, privatliv och förhållanden. Visningen övergår sedan i samtal och fika.

Fika finns till försäljning på Bistro Silvanum i samma hus.
Varmt välkomna!
Hälsar Silvanum, Kvinnojouren Blåklockan och Tjejjouren Vulcana

Gå in på Facebook och gilla gruppen:  ”Feministfika”  Gävle, Sweden Community – för mer information om kommande feministfikor.

Sep 042014
 

Ur Gefle Dagblad 1 sep 2014:

Politiker frågades ut om mäns våld mot kvinnor

  • Lili André, KD, tyckte att både uttrycken ”Mäns våld mot kvinnor” och ”våld i nära relationer” var lika viktiga. Men det fanns olika uppfattningar bland partierna. Fotograf: Erik Englund
Blocköverskridande enighet i feministisk utfrågning.
– Det brukar låta väldigt bra. Vi vill uppmärksamma politikerna om frågor som är viktiga för oss, säger Linn Engblom på kvinnojouren.
Kvinnojouren Blåklockan och tjejjouren Vulcana bjöd på måndagen in lokala företrädare från flera politiska partier för utfrågningar om feminism och mäns våld mot kvinnor. Runt sjuttio personer lyssnade på dem.
Alla åtta politiker sade sig vara feminister. Och det rådde i stort sett enighet i de olika frågeställningar som togs upp. Någon hetsig debatt blev det alltså inte.
– För mig själv är det här väldigt lärorikt, säger Inger Källgren Sawela, M.Inger Källgren Sawela tycker att politikerna har jobbat för att göra lagarna hårdare för kvinnofridsbrott. Men att resultaten av det uteblivit.– Lagar har skärpts, men sen ser vi att rättsväsendet inte använder de lagar som man har, då känner man sig nästan frustrerad. Vi som politiker får ju inte påverka rättsväsendet heller, så det känns som att man bara står mot en vägg och stångar pannan, säger hon.
– Det som är mest märkligt är att det inte händer något nationellt när vi är så rörande eniga som vi är över problemet, säger Lars Öberg, S.Han var som man i minoritet i Furusalen där utfrågningen hölls.
– Det är synd att det är så få män här. Det är precis som alla har vittnat om här, att det är en strukturell fråga. Ofta beter vi män oss som att vi har tolkningsföreträde. När det är allt annat än tolkningsföreträde vi har för att kunna beskriva hur kvinnan känner sig i sådana här situationer som beskrivits i kväll, säger Lars Öberg, S.Feministiskt initiativ och samtliga riksdagspartier – förutom Sverigedemokraterna – fanns representerade.
– De är inte inbjudna därför att många av våra medlemmar och åhörare skulle känna ett obehag av att ha dem här. De står så pass långt ifrån det vi står för, säger Linn Engblom, anställd på Kvinnojouren och moderator för debatten.artikelskribent: Erik Englund
Jun 242014
 

”Män och kvinnor är inte lika våldsamma”

Stiftelsen Tryggare Sverige – 2014-06-24

Sedan flera decennier har frågor som rör mäns våld mot kvinnor och brottsutsatta barn varit på den politiska agendan. Detta har medfört en rad reformer i syfte att förbättra hjälpen och stödet till dessa utsatta grupper. Det handlar till exempel om förbättrad brottsskadeersättning samt rätt till målsägandebiträde och kontaktförbud. Samtidigt har forskningen och metodutvecklingen ökat markant. Trots detta får långt ifrån alla utsatta kvinnor och barn sina rättigheter tillgodosedda.
Under den senaste tiden har det i media ägnats mycket uppmärksamhet åt ett angränsande ämne, nämligen mäns utsatthet för våld i nära relationer. Bakgrunden är en ny studie från Brottsförebyggande rådet (Brå) som visar på lika stor utsatthet för våld i nära relationer för män och kvinnor (NTU, 2014). Många har tolkat detta som att kvinnor och män är lika våldsamma i nära relationer. Frågan är dock om dessa slutsatser stämmer?
En granskning av Brå:s kartläggning ställer en rad frågor. Det är till exempel mindre lämpligt att ställa frågor om våld i nära relation i telefonintervjuer eftersom denna typ av tillitsbrott är något som den drabbade ogärna berättar om. Dessutom finns det risk för att gärningspersonen är närvarande under intervjun, vilket i värsta fall kan leda till nya våldshandlingar. Noteras kan också att intervjuerna i sin helhet tog i cirka femton minuter att genomföra, och av dessa ägnades bara några få minuter åt avsnittet om brott i nära relationer.
Vad Brå:s kartläggning saknar är genus- och maktperspektiv, man skiljer till exempel inte på heterosexuella och homosexuella parrelationer. Det innebär att vi i de fall män uppger att de utsatts för våld inte vet om gärningspersonen var en annan man eller en kvinna. Det betyder att slutsatsen – att kvinnor är lika våldsamma som män – överhuvudtaget inte kan dras utifrån nämnda rapport.
Ett annat exempel på frånvaro av genusperspektiv är den språkliga könsneutralitet som används i rapporten. Tidigare forskning har visat att en av de mest våldsutsatta grupperna i samhället vad gäller våld i nära relation är ensamstående mammor med småbarn. I rapporten omnämns dessa mammor oftast som ensamstående föräldrar och endast på något ställe i texten framgår det att det är ensamstående mammor som avses.
I kartläggningen gör Brå heller ingen åtskillnad i vilken situation våldet har manifesterats mellan parterna, utan likställer upplevelse av utsatthet för våld med till exempel nödvärn. Tidigare forskning visar att män tillgriper våld när de känner sig kränkta eller provocerade, medan kvinnor i huvudsak tillgriper våld vid självförsvar. Ett exempel där detta tydligt framgår är vid dödligt våld i nära relation där i snitt 17 kvinnor dödas varje år av sin manliga partner eller f.d. partner, ofta efter upprepade våldshandlingar. När kvinnor dödar sin partner eller f.d. partner, vilket inträffar i snitt fyra gånger per år, sker det i regel i nödvärn eller efter år av misshandel.
Vi vet att människor med olika könstillhörighet, könsidentitet, ålder eller social status utsätts för våld i nära relation. Det är viktigt att motverka polarisering och uppmuntra forskning både kring kvinnors och mäns utsatthet. Men, det är också viktigt att komma ihåg de fundamentala skillnaderna mellan kvinnors och mäns utsatthet genom att applicera ett genus- och könsmaktsperspektiv för att kunna hjälpa och stötta våldsutsatta på rätt sätt.

Magnus Lindgren
Generalsekreterare
Stiftelsen Tryggare Sverige

Anna Palm
Frilansjournalist
Stiftelsen Tryggare Sverige